Italien

Bardolino är beläget vid den vackra Gardasjöns östra strand, granne med sin mer kända storebror Valpolicella. Jordmånen består av havsediment samt grus. Klimatet är starkt påverkat av närheten till sjön samt närheten till Baldo-bergen. Likt Valpolicella innehar Barodlino olika klassningsområden, Bardolino Classico samt DOCG klassade Bardolino Superiore. De huvudsakliga blå druvsorterna är corvina och rondinella. Det är även tillåtet att blanda med upp till 20% andra druvsorter som exempelvis barbera, sangiovese, merlot och cabernet sauvignon. Vinerna karaktäriseras av sin elegans och upplevs lättare än vinerna från Valpolicella utan att göra avkall på djup eller finess.

Valpolicella Classico är en zon i den främsta delen av Valpolicella som är beläget norr om staden Verona. Classico är den äldsta delen av området som fick DOC status 1968. I Classico området växer vinrankorna med optimal dränering samt att skördeuttagen är lägre än för traditionell Valpolicella. Under Valpolicella tillverkas det röda viner, främst av corvina som backas upp av corvinone, rondinella och molinara. Sedan 2010 ska corvina utgöra minst 45% av blenden och max 95%. Vinerna från Valpolicella Classico karaktäriseras av deras djupa frukt, polerade tanniner och balans. De främsta exemplen som klassas Superiore har lagrats minst 12 månader före lansering.

Amarone tillverkas av blå druvor som efter skörd torkas i hela klasar i tre veckor till tre månader. Efter torkningsprocessen som på italienska heter appassimento pressas druvorna varsamt. Druvmusten blir väldigt söt och koncentrerad tack vare att vätskan i druvan har avdunstat. Musten jäser därefter och tack vare den höga koncentrationen av socker i musten når vinerna en alkoholhalt på över 15%. Efter vinifiering lagras vinet på ekfat i minst två år före buteljering. Druvor som skördas från Valpolicella Classico området etiketteras med Amarone della Valpolicella Classico. Vinerna karaktäriseras av deras kraftullhet, koncentration och sötmogna frukt.

Lugana sträcker sig mellan Lombardiet i väst och Veneto i öst vid Gardasjöns södra kustland. I Lugana tillverkas det enbart vitt vin på druvan Trebbiano di Lugana, mer känd som verdicchio. Jordmånen här är ler- och sandrik med inslag av kalksten och rik på mineraler. Vinerna från regionen karaktäriseras av sin mineralrikedom och fräschör och kan närmst jämföras med vinerna från den mer kända appellationen Soave.

Valpolicella Ripasso är en vinstil i Valpolicella där man jäser det traditionella bäriga Valpolicella-vinet en andra gång. Just namnet Ripasso betyder fritt översatt ”gör om igen”. Den andra gången jäser vinet med druvresterna från Amarone-tillverkningen vilket ger vinet ytterligare djup, koncentration och komplexitet. Tillägget Superiore betyder att vinerna lagrats längre på fat och fått en allt djupare koncentration.

Soave är utan tvekan Italiens mest kända vitvinsområde, beläget på sluttande vingårdar öster om staden Verona. Vinerna tillverkas av minst 70% garganega som blandas upp med chardonnay och/eller trebbiano di Soave, mer känd som verdicchio. Jordmånen i Soave varierar mellan vulkanisk jord och mer kalkrik lerjord. Vin på druvorna från den äldsta delen av området etiketteras under Soave Classico. Soave-vinerna karaktäriseras av elegans och fräschör och är tillgängliga redan i sin ungdom. De mer högkvalitativa vinerna har en djupare mineralkoncentration.

Prosecco är en mousserande vinstil som produceras i Veneto och Friuli i norra Italien där den andra jäsningen sker i en trycktank, en metod som kallas för tankmetoden eller charmatmetoden. Fram till 2020 fanns det bara vit Prosecco men från 2020 får man även tillverka rosé. Prosecco förekommer i två stilar, frizzante som är pärlande samt spumante som är mer likt ett traditionellt mousserande vin. Prosecco tillverkas på minst 85% Glera. De andra godkända druvorna är chardonnay, pinot blanc, pinot gris samt pinot noir. Prosecco graderas, likt efter sin söthetsgrad från Brut nature till Dolce. Exklusiv prosecco kan förekomma från någon av sub-regionerna Asolo Prosecco – Colli Asolani, Consegliano Valdobbiadene samt Treviso.

Maremma ligger längs Toscanas kustband och fick DOC-status så sent som 2011. Området är känt för sina kraftfulla viner, ofta bordeauxblend dominerade av cabernet sauvlgnon, merlot och cabernet franc. Här odlas även gröna druvsorter som trebbiano, sauvignon blanc, semillion, cermentino och viognier. Vinerna förekommer även med klassificeringen ”Riserva” och har då lagrats minst 24 månader, varav minst sex månader på fat.

Morellino di Scanscano är beläget i södra delen av Toscana kring den lilla byn Scansano. Morellino är en lokal synonym för druvan sangiovese som här är signaturdruvan. Området karaktäriseras av sitt maritima klimat med närheten till Medelhavet samt har en vulkanisk jordmån som ger en unik mineralisk karaktär till vinet. Vinerna från Morellino di Scanscano karaktäriseras av en mjuk struktur, fruktdriven karaktär och är ofta tillgängliga redan i sin ungdom. Vinerna måste tillverkas av sangiovese till minst 85% som kan blandas upp med andra tillåtna druvsorter i Toscana. Vinerna kan även etiketteras med ”Riserva” och har då lagrats minst 24 månader varav minst 12 månader på fat.

Brunello di Montalcino är ett av Italiens främsta områden för vintillverkning och är beläget kring byn Montalcino, strax söder om Siena. Vinerna tillverkas uteslutande på den lokala klonen sangiovese grosso. Brunello di Montalcino blev 1980 tillsammans med Barolo det första område att klassas som DOCG. Mycket tack vare drivkraften hos Biondi-Santi som var med och skapade stilen för området. Vinerna är kraftiga med struktur tack vare lång lagring på ekfat. Vinerna måste enligt lag lagras minst 48 månader varav 12 månader på ekfat. För att etiketteras som ”Riserva” krävs ytterligare 12 månaders lagring. Rosso di Montalcino tillverkas ofta från de yngre vinstockarna vars viner är mer tillgängliga i ung ålder.

Chianti är ett av Italiens mest berömda områden med en lång historia av vinmakning och sträcker sig mellan Florence i norr och Siena i söder. Jordmånen i de främsta delarna består av galestro, en porös kalkstensjord som påminner om sandsten vilket ger vinerna deras regionstypiska karaktär. Sangiovese är den stora stjärnan här och måste utgöra minst 70% av blenden som därefter kan kompletteras med lokala druvsorter samt mer bordeaux-klingande druvsorter som cabernet sauvignon och merlot. Chianti innehar sju under-områden med bland annat Chianti Classico som en av de främsta där reglerna är än hårdare och vinerna generellt mer komplexa. För att buteljera vinet under ”Riserva” krävs minst 24 månaders lagring. Sedan 2013 kan producenterna välja att skriva ut Gran Selezione på etiketten, kraven för det är att alla druvor kommer från egna odlingar samt lagring i minst 30 månader varav tre månader på flaska.

Roero är ett litet DOCG-klassat distrikt i Piemonte känt både för sina röda och vita viner. Området är beläget norr om floden Tanaro. Den har under tidens lopp ändrat bana och format landskapet och inverkat till den mineralrika jordmånen. För att få klassas som Roero ska de röda vinerna tillverkas av 95% nebbiolo och de vita vinerna av arneis. Området inkluderar även zonen Nebbiolo d’Alba och för den klassningen gäller att det är 100% nebbiolo i vinet. De bästa vinerna kommer från druvor som växer i de mer sandrika delarna.

Moscato d’Asti är ett sötvinsursprung från Asti-provinsen i Piemonte där vinerna främst görs på druvsorten Moscato blanc à Petits Grains. Vinet är pärlande och har låg alkohol och frisk syra. Produktionen går till genom att mustens jäsning avbryts i ett tidigt stadium och genomgår därefter kolsyrejäsning. Appellationen har DOCG-status.

Langhe är beläget strax söder om Alba i provinsen Cuneo och namnet betyder lång lågliggande sluttning. Vinerna från Langhe kan vara vita, röda, rosé eller mousserande. De stilla vinerna buteljeras under Langhe samt druvnamnet på den godkända druvan, exempelvis Langhe Nebbiolo eller Langhe Chardonnay. Langhe Rosso och Langhe Bianco är vin med fler än en druvsort och här förekommer bland annat druvsorter som cabernet sauvignon och sauvignon blanc. Då området sträcker sig över både Barbaresco och Barolo använder sig flera producenter av betäckningen Langhe på deras nerklassade viner.

Barbera d’Alba är en DOC som är belägen i provinsen Alba i Piemonte och sträcker sig över de två välkända appellationerna Barolo och Barbaresco. Jordmånen här är främst kalkrik lerjord och vinerna karaktäriseras av djup färg, polerad tanninstruktur och friska syra. För att få buteljera under etiketten Barbera d’Alba ska druvblenden bestå av minst 85% barbera som kan blandas upp med nebbiolo.

Barbaresco, även kallad drottningen av Piemonte är beläget ett stenkast från Barolo. Barbaresco delar jordmån med västra Barolo, med inslag av kalkrik märgeljord. Vinerna liknar vinerna från La Morra i västra Barolo i stilen. För att få buteljeras under Barbaresco måste vinerna tillverkas av nebbiolo till 100%. Vinet måste dessutom ha lagrats i 24 månader varav 12 månader på ekfat. Vinerna karaktäriseras av deras eleganta nebbiolostil med tydlig märgelstruktur samt rosenartade frukt.

Barolo är beläget i Piemonte och är känt för Italiens främsta röda viner gjorda på druvan nebbiolo. Appellationen kan hårdraget delas in i två olika delar. I väster är jordmånen mer kalk- och märgeljordsrik och vinerna tenderar att bli mer eleganta och lena i strukturen. I öster är jordmånen mer stenrik och mindre fertil och vinerna är ofta kraftigare och mer tanninrika än vinerna i väst. Barolo är känt för sitt cru-system av vingårdar där producenten kan buteljera ”single cru-Barolo” med enskila cru-namn. För att få buteljeras under Barolo måste vinet lagras minst 38 månader varav 18 månader på ekfat.